4-9.3 Halva gruppen Nafo-skolelever åker till Kuusamo för att fota fåglar, bl.a. kungsörnen som häckar i Oulanka nationalpark.
Efter en mycket obekväm natt på tåget (vi hade endast sittplats) kom vi tidigt på morgonen fram till Uleåborg. Därifrån åkte vi några timmar tåg, tvärs över Finland till Kuusamo.
Vi besökte Hannu Hautalas hem för att fota sidensvansar. Vi hade tur, det fanns några som gärna kom och åt av de frusna rönnbären som var framsatta åt dem.

Otroligt vackra fåglar, tyvärr har vi inte sett mycket av dem här i södra Finland denna vinter.
Efter det besöket fortsatte vi till en åker där man försökte locka fram en lappuggla genom att agna ett kastspö med sork. Tyvärr var den svårflirtad och vägrade visa sig. En hel hög fotografer dök upp efter hand, till sist var det säkert ett tjugotal som ville få fota den, då gav vi upp och for.

Oulanka canyon, mycket vacker plats, ca 4 km från ryska gränsen. 1,5 km gång uppför ett berg tog på andningen och benen, men till slut kom vi fram till gömslena.

Lassi Rautiainen visar och berättar hur det arbetas bakom kulisserna för att vi ska få tillfälle att fota alla slags olika fåglar. Det är mycket mera arbete än man kunde tro.

Domherrarna, röda granna, var några av de arter vi såg där, även tofsmes, talgoxe, talltita bland andra.

Dubbelexponering av större hackspett, vi hade flera besök av många hackspettar, emellanåt sloddes de om maten, men för det mesta gick det fredligt till. Vi åkte ut till gömslet klo nio på morgonen och därifrån runt fyra-fem-tiden. Vädret var mulet nästan hela tiden och på lördagen blev det dessutom snöstorm. Men det gick ingen nöd på oss, mat och godis hade vi med oss, värme sattes på åt oss så efter någon timme blev det t.o.m så varm att vi kunde kasta av oss rockarna.

Blöt och ruggig lavskrika, annars väldigt vackra fåglar som gärna visade upp sig åt oss. Nötskrikan kom även emellanåt och försåg sig från matningsställena.

Det här var huvudmålet med vår fotografering, ett kungsörnspar hade vi nöjet att se och fotografera båda dagarna vi var där, men på lördagen fick vi vänta 6 timmar innan den kom. Vi hade nästan gett upp hoppet men sedan var den plötsligt där och kamerona gick heta under de 15 minuter det tog för den att dra loss maten och flyga iväg med den. Upplevelsen var mäktig.

På natten till söndagen for vi ut för att om möjligt se något norrsken men det lyckades tyvärr inte. Några nattbilder av landskapet var det enda som vi åstadkom.

Söndag och dags att åka hem, men vi stannade till vid en fors där man visste att det fanns strömstarar och faktiskt så såg vi ett par som satt och neg på stenarna mellan varven då de pausade från att dyka efter mat. 

Uleåborg, solen går ner och vi njuter av öppna havslandskapet, som ännu var täckt med is, innan det var dags att åter ta tåget tillbaka hem till söder. En fantastiskt lyckad resa var det, en sak lärde jag mig dock...det är sista gången jag åker nattåg utan sovkupe...med det säger jag godnatt för denna gång. :)

3 mars 2015 är våren här nu redan? På några dagar har all snö så gott som försvunnit, ingen is längre i vikarna, en del flyttfåglar börjat synas. Storskraken på bilderna har redan hållit till i Ekenäs sedan slutet på februari. Har förstått att den övervintrar på Östersjön, Nordsjön och Ålands hav. Eftersom det knappt varit några isar i vinter så är det väl inte så konstigt att de redan är här.

Mergus merganser - andfågel, lägger 8-12 ägg i april-maj. En del honor lär inte nöja sig med sin egen kull utan rövar andras kullar också :), skulle vara roligt att se en sådan mega-kull nån gång. Det finns ca 20 000 - 30 000 par i Finland och förra sommaren fick jag faktiskt komma rätt nära och fota en mor med kull på Lappvik strand, så en del tycks inte ens vara särskilt skygga. Fina fåglar :)

6-8.2.15 - kvalitetstid med Patrik Larsson, se Moderskeppet.se. Platsen är Kimito och läraren från Sverige för att inviga oss i landskaps-fotograferingens mysterier.Nästan bland de första orden han säger så kommer fram att det finns inget rätt eller fel utan det är den personliga upplevelsen som är viktigast, att få den upplevelsen ut på bild. Det är fyra grundläggande element som skapar känslan: motivet, ljuset, kompositionen och tekniken.
Hur ska vi då hitta motivet?
Genom att gå runt och titta, leta efter det som sticker ut, någon form av förändring av färg, form eller storlek tex. Leta upp motivet efter ljusförhållandet dvs. är det en mulen dag så gå till skogen, då blir inte skuggorna så hårda som en solskensdag.
Vi talade en hel del om ljusets kvalitet, hårt och mjukt ljus.

Lördag morgon började jag med att ta en 15 minuters snabb fototur runt Brusabys internat, det var en ljuvlig morgon, fantastisk dimma, när man väl kom ut ville man inte gå in igen. På dagens agenda stod lektioner till ca klo 14 och sedan ett varv till Kasnäs för att praktisera vad vi fått lära oss, mat och bildkritik av våra egna bilder. Undrar vad Patrik skulle säga om bilden ovan? :P Nå om jag själv försöker analysera den så skulle jag säga... jag har inte lyckats få ljuset att se så inbjudande ut som det gjorde i verkligheten, alltså ingen wow-känsla. Han sade också att det är svårt med linjer som går rakt in i bilden. Ja, på tal om linjer så fick vi lära oss mycket om hur ögat uppfattar linjer. Linjer som för oss in i bilden är att föredra, istället för sådana som leder blicken ut ur bilden eller delar av bilden så att det blir som skilda fält, eller skilda världar (det var mitt eget uttryck). Nå för att återgå till bilden så var det spåret av tassarna som fascinerade mig, även det fyrbenta djuret hade tagit en maklig morgonpromenad innan någon tvåbent, (som jag), satt sina spår där.

Vad är då en komposition? Kort sagt, hur man komponerar de olika delarna som samverkar så att det blir en helhet. Om en tom yta medverkar till en helhet (tillför bilden något som vår lärare brukar säga) så får den finnas med i bilden. Det finns en hel del regler som tex. tredjedelsregeln, att inte sätta horisonten mitt i bilden osv. Vi fick rådet att inte låta regler styra en känsla. Vill man tex. illustrera ensamhet, skall man sätta blickpunkten så långt från kanterna som möjligt,dvs då blir det i mitten. Bilden ovan är tagen på klipporna nedanför Kasnäs naturrum, dit jag halkade mig ner på isiga och snöiga berg. När jag väl kom så långt tog vår fototimme slut, så jag fick göra helt tvärtemot vad jag lärt mig, ingen komposition med tid och eftertanke här inte. Slutartiden var så lång som jag kunde, utan att överexponera, men det gav ändå en lite mjukare vågrörelse. Om jag hade haft ett ND-filter hade jag kunnat få havet att se ännu mera mjölkigt och svävande ut. Här tänkte jag så här: jag ville fokusera på den lilla gruppen av stenar och att linjerna i berget skulle leda fram blicken till dem. Har jag lyckats? Jag hade inte tid att prova ut att flytta mig vare sig åt höger eller vänster, det var pang på och full fjong tillbaks till bilarna.

Den här bilden tog jag också på lördag morgon. Jag gillade dimman som delvis skymmer traktorn, som faktiskt kör på en väg, fast man skulle tro att den kör på åkern. Här tycker jag om de vågräta linjerna som blir svagare ju längre bort i bilden man kommer och de korsande lodräta sädesstråna som, i mitt tycke, lappar ihop de vågräta som små bryggor. Dimman tycker jag gör att det blir djup i bilden. Rätt eller fel Patrik? Ajo, det fanns ju inget rätt och fel ;). Det andra som jag funderade på var om jag skulle lämna grantopparna att synas i bilden eller om jag skulle beskära bort dem? Tar jag bort dem blir det en renare bild, för om sanningen ska fram, så stör de vita fläckarna mitt öga, blicken dras dit som de ofta gör till ljusa partier i bilden. Jag ville ändå ha lite rymd ovanför traktorn, jag provade klona bort dem, men det blev inte bra, så just nu får de vara kvar där, men antagligen kommer jag i något skede att ta bort dem.
Bilden borde bestå av en förgrund, en mellangrund och en bakgrund som alla bildar en helhet. Sedan ska man ännu tänka på att separera olika delar i bilden så de inte flyter ihop, alltså vi ska separera och sammanbinda :P, hmmm hur går det ihop? :D
Well nu har jag bara skrapat på ytan lite av allt vi gick igenom, men vill ni veta mera så gå in på Moderskeppet.se, där man kan återuppleva allting genom små video-snuttar. :D

En stor del av januari gick åt till att planera Lassi Rautiainens bildvisning i Ekenäs. Det var ett trevligt projekt som jag hade njutit av om inte tiden varit så väldigt knapp. Jag fick en bra inblick i vad det innebär att planera ett evenemang och vad som kan hända i sista minuten. Jag började med att fara runt och söka efter förmånliga visningsplatser och fick tips att Novia hade en bra festsal, sagt och gjort, jag bokade den. (Ni som är observanta ser att det står Seminarieskolan och inte Novia på planschen). Sedan var det annonseringen, utformade ett infoblad som jag satte upp i Hangö. Ekenäs och Karis. Skickade in en annons till Etelä-Uusimaa-tidningen och annonserade på Facebook. Så författade jag en liten text och skickade med lite bilder till tidningen Västra Nyland och bad att de skulle ta in den före evenemanget, vilket de inte gjorde.
Några dagar före evenemanget meddelade Novia att det blir mediastopp just den kvällen vi hade bokat, vilket innebar att jag hastigt och lustigt fick hitta ett annat ställe. Som tur var Seminarieskolans festsal ledig och gårldskarlen var mycket hjälpsam och tillmötesgående. Stort tack till honom.
Kvällen innan började jag koka saft, hade en massa jordgubbar i frysen som jag tyckte skulle vara bra att använda, samma dag bakade jag pesto-snurror så att vi kunde bjuda besökarna på saft och snurror. Spänningen steg, skulle någon komma? Några kom faktiskt, men endast hälften så många som jag hade hoppats. Endast tre Ekenäsbor dök upp, och alla tre var aktiva fotograferare. Resten var faktiskt elever i Axxells Nafo-linje. Tråkigt men ganska typiskt.
Med lite mera tid skulle man ha kunnat slagit lite mera på trumman för evenemanget. Sedan kan man bara konstatera att de flesta är så upptagna med all världens olika kurser, jumppor, arbis och det ena med det tredje.
Nå hur gick det med tidningsartikeln? Jo den blev publicerad, till och med en hel sida, men två-tre dagar för sent för att kunna vara en språngbräde till Lassis föreställning. Ingen info från tidningen fick jag heller att de tänkte publicera den, så jag tog för givet att de skippade den. Well, en vecka senare kom en av mina vänner och berättade att hon läst min artikel och tyckte den var trevlig. Hastigt och lustigt började forska var jag kunde få tag i ett exemplar och till slut lyckades det. Kul att de ville ge ut den.
Tog kontakt till redaktionen och sa på ett vänligt och trevligt sätt att det hade varit roligt om de hade gett mig ett litet mail med info, när de tänkte publicera, men fick till svar att det inte är deras policity att göra så, de publicerar när och om det finns rum, så nu vet jag, om det blir fler inlägg. :)

Sista lördagen i januari, grå och mulen med utlovat regn och någon plusgrader. En liten tripp till Hangö för att hänga upp en par bilder på hotell Villa Maja, en av de gamla ryska villorna som är så vackra. Sedan tog jag en tur till Tulluddens strand och övade mig att fotografera med långa slutartider. Hade som max 1 min, och minsta bändaröppning för att inte överexponera i och med att det var mitt på dagen. Med ett grå-filter hade man kunnat ta med ännu längre slutartider, men jag tyckte det blev trevliga bilder ändå.
Till sist ett besök på det populära Alans cafe´, där det bakar så goda semlor och en kopp bryggt Earl gray till. 

1-10.15 - Året började skönt och vilsamt ute i Åbolands skärgård, men ändå med lite fysisk träning emellanåt. Promenader, simning och gym varvade med vila, film och goda böcker. Med fotograferandet blev det lite si och så, ibland behöver man en skapande paus, så att man kan komma igen med nya friska tag och nya ideer. Helt inaktiv var jag ändå inte, provade lite macro-bilder av lava och mossa, att dokumentera vår fysiska aktivitet, men faktiskt så blev det mest nattbilder.

Hasse och Vivve på Kasnäs bad och gym.

En underbar kväll läste jag på Facebook att man hade sett norrsken i Ingå. Jag gick in på SpaceWeather.com och mycket riktigt utlovades det möjlighet att se norrsken ända till södra Finland. Det tråkiga var att där vi var, var det ett molntäcke över hela himlen. Ganska tunt för all del och med en och annan spricka nu och då. Nå jag klädde mig varmt, det var ca -6 grader kallt men ändå väldigt skönt. Kameran, stativet och fjärrutlösaren på axeln och så började jag fota. Jag höll på nån timme, inget norrsken syntes,höll på nån timme till och plötsligt syntes en turkos rand över trädtopparna. Jag var osäker på om jag såg rätt, ställde in kameran och började fota. Ljuset flyttade på sig österut, förvann och dök upp igen, men lite svagare. Gubben kom ut för att kolla att jag inte ramlat i havet, hämtade lite varmt innanför västen och höll med om att det såg ut som norrsken. Men det försvann och kom inte tillbaks. Inne på datorn ljusade jag upp bilderna och jämförde dem, och kom fram till att det helt enkelt måste ha varit norrsken vi såg. :D

7.12-31.12.14 - jo jag vet, jag vet, jag har varit lat och inte alls uppdaterat min blogg på länge. :/ Därför gör jag nu ett potpurri av bilder vad jag gjort under årets sista dagar. :) Bilden ovan är en bild som jag sett många andra göra, så jag var tvungen att prova själv också. Ganska kul trots att det är en efterapning av andra ;)

En ruskig dag i Bromarv, regn och rusk, men när har det hindrat entusiastiska fotografer ;)

Ännu en ruskig dag, eller mera blåsig kanske, en tripp till Hangö som efter att ha blivit riktigt ordentligt uppblåst, tog en varm kopp kakao med bakelse på mysiga Regattacafeet. Där satt vi i skenet av några stearinljus, på den inglasade altanen, på varma fårskinnsfällar och gasvärmaren spred sin värme...

Vippe heter jag, och jag är en vild och busig katt. Nu blev jag utslängd av matte, för efter jag att jag lyckades lura gästerna att jag är en gosig famppokisse, visade jag mitt riktiga jag genom att börja bitas och klösas. Håhå straffet blev ut i regnrusket, men jag tröstade mig med att sätta några märken på gästernas bil istället :D Hämden är ljuuuuv...

Ekenäs en ljuvlig vindstilla kväll, rena drömkvällen för en fotograf. <3

Lite frost på marken, hurdan vinter ska det bli, ska vi kunna ta ut sparken, eller ska alla vintersportare få tji...?

Jullovet börjat har, mot Rosala kosan bär, en paus vid Strömma kanal vi tar, för fototokiga Vivves tjat på gubben tär ;) Sista dagen då kusten ännu var i sin vackraste vinterskrud. :)

Plusgrader och snöslask, småningom blev allting plisk plask :(

Kan man hitta en fjäril i december? Nej knappast men en harsyra som fällt ett blad kan få en att stanna upp och fantisera ett tag. :)

Jaa, vill ni veta hur vi tänkte här? Vi tänkte göra en rövarstek, köpte några säckar grillbriketter. En god kryddad stek, inlindad i smörpapper och aluminiumfolie flera varv, och ännu runt köttpaketet lindade vi galler så att inte paketet skulle komma i direktkontakt med glöden. Men ack ack, vad var det som gick fel? Det blev en masugn av det hela där allt som fanns kvar när glöden falnat var lite galler och några förkolnade rester. Tja nästa gång blir det nog att göra som vi gjorde rövarstek första gången, packa in steken i tegelstenar och elda runt dem i stället, dååå blev det minsann stek för en rövarkung ... 

Snöslask på Rosala, vad mer kan man säga? ;) ;) ;)

Gubben i mina röda yllesockor upprätthåller vinterbad-traditionen :) Kallt? Jajjamän, endast +1 grad i vattnet, själv höll jag mig på land, varmt klädd, med kameran i hand. Varma glöggen väntar....

Årets sista dag, kom plötsligt i ett slag, snart blir det andra tag, så man ej blir kroppsligt svag ;)

Vi tog en promenad i natten, tyst i snåren smyger katten, någonstans finns glada skratten, av vördnad tar vi av oss hatten, när månen belyser land och vatten...

"siktar mot stjärnorna"

5.12.14 - idag fick jag se en nostalgibild från min barndom. Skrämmande när man börjar bli så gammal att det är roligt att titta på bilder från barn- och ungdomstiden och minnas... . Nåväl jag blev i alla fall inspirerad att sätta lite sextiotals stuk på min bild. Fredag kväll, pasta bolognese och ett italienskt rött. Så här kunde det ha sett ut för femtio år sedan när mor och far var unga :)