lördag 30 maj 2015

Den blomster tid nu kommer...


Dagen till ära får det bli ett potpurri av vårblommor. Det är med samma vemod varje vår man minns skolavslutningen och vetskapen att nu börjar sommarlovet. Förväntningarna och önskningarna. Sol, hav och skärgård. Kusiner och mor- och farföräldrar. Båtliv och fiske. Bruna ben och bikiniränder. Allt upplevs så intensivt i den åldern. Mången tår har trillat längs kinden när man önskat skolkompisarna glad sommar i avslutningsklänningen, i studentmössan med partyfeelis. Sen kom barnen och deras avslutningar, och man fick uppleva allting i repris. Samma tårar trillade längs kinden varje avslutning när man nostalgiskt mindes och kände barnens förväntan och glädje inför sommarlovet. Nu är vi stora, barnen stora, men samma känsla lever kvar, varje gång man ser en glad sommarlovspojke eller flicka, i sina fina avslutningskläder, med blommor i handen och sikte på stranden. Hoppas ni får uppleva allt vad ni hoppas på just denna sommar.

"Just där gullvivan blommar finns det tröst för en själ"

"styvmorsviolen stiger upp och sjunger sommaren lång"

"hur gärna ville jag ej vara, en liten blå förgätmigej"

"ingen plockar maskros och ger åt sin vän"

"äppelträd, päronträd, plommonträd och bigarrå"

"spirean vit som snö på kvist"

"i min trädgård blommar rosenkvitten"

tisdag 19 maj 2015

Kotka-Fagerö


Start tidigt på torsdag morgon, hamnade att riva upp dottern för att få skjuts till Karis tågstation, därifrån med s.k. "mjölktåget" (stannar på alla stationer) till Kyrkslätt där jag blev upplockad och resten av vägen bekvämt med bil. I Kotka var första anhalten Maretariet. Där finns ca 50 inhemska fiskarter representerade. Damen i biljettkassan var en mycket kunnig dam som gav oss lite extra information om stället och fiskarna. Dessutom visste hon var det lönar sig att äta.

Ett akvarium var flera meter högt med ett stort klippblock i mitten, man kunde se det från flera håll. När solen lyste kom strålarna ner i akvariet, det var alldeles som man skulle stått på bottnet tillsammans med fiskarna. Det var mycket svårt att fotografera, i många akvarier räckte inte ljuset till och blixt var omöjligt att använda. Lång slutartid var inte heller att tänka på eftersom fiskarna hela tiden rörde sig. Dessutom såg man ofta sin egen spegelbild i glaset. Så det var en utmaning som tog många timmar i anspråk att få ens någon hygglig bild.

Förutom fiskar i alla de storlekar och arter så fanns även grodor och paddor i ett par terrarier.

Snokar och kopparorm (eg ödla) fanns också att beskåda. Här har jag tagit mig lite konstnärlig frihet med färgerna i bilden, egentligen är den helvit undertill och svart på ovansidan. Gulvita öron hade den och rund pupill visar att det är fråga om en snok.

Efter Maretariet gjorde vi några utflykter till en underbart vacker park, Vattenparken. Den var Japansk inspirerad med stenar, stenpartier, små broar, vattenfall runt en liten sjö. Alla möjliga olika slag av blommor, buskar och träd fanns att se på. Natten sov i en stuga på en camping, mycket snygga stugor på en tallmo. Jättetjusigt ställe. Där fick jag uppleva årets första åskväder också, men det gick snabbt över. En liten TV fanns i stugan och vi såg den spännande matchen med Finland i kvartsfinal. Nå resultatet var väntat även om Finland gjorde flera fina matcher före det. 

Fredag morgon åkte vi med m/s Tekla ut till Kaunissaari, Fagerö på svenska. En mycket mysig liten ö med fiskarstugor och andra stugor. En del bor där mer eller mindre året om. Majoriteten var finskspråkig, endast en svenskspråkig skulle finnas på ön, enligt vår "husvärd". Själv talade han inte ett enda ord svenska även om han hade ett helsvenskt namn, nämligen Rosenblad. En rolig prick som gärna berättade historier om olika platser på ön och som gärna tog sig ett järn mellan varven, dessutom var han omåttligt förtjust i sällskapets blonda damer. 

40 år tillbaks i tiden färdades jag mentalt, minnena från mitt barndoms Rosala kom fram, med små sandiga vägar mellan röda spjälstaket. Jag kunde lika gärna ha varit i en saga av Astrid Lindgren, tex Saltkråkan. 

Norra sidan av holmen var en enda lång sandstrand, t.o.m. längre än Hangös berömda Tulluddsstrand. Lördagen gick vi runt hela holmen, en länk på 7-8 km. Inte illa med tanke på att komma i baddräktsform till sommaren. Ljuvliga sanddyner och tallmoar att gå på.

Ett stort far med stora lastfartyg som åkte förbi med jämna mellanrum, och som drog upp svall som utplånade våra spår i sanden. En och annan tomflaska med rysk och polsk Vodka var bland de strandfynd man kunde hitta.

En kväll gick vi ut till södra sidan av holmen som var mest stenig, med allt från små stenar till stora klippblock. Här var det roligt att öva långa slutartider i solnedgången.

Sista bilden är tagen på färjan på väg hem igen, på söndag dag. Stora flockar med vitkindade gäss flög förbi norrut, i bakgrunden är faktiskt Hogland, som numera ligger i Ryssland. Bilden är tagen med 300mm zoom så egentligen var vi lite längre bort från den, men känslan att vara så där nära Ryssland var rätt så häftig. Som mest har det bott runt 1000 människor på Hogland fick vi veta och på somrarna var det många gånger fler. 2007 var den senaste gången som ön var öppen för besökare. Någon ubåt lyckades vi inte spana in. Det var en mycket lyckad fotoresa med många trevliga minnen och bilder till spars. Vädret var soligt men vinden isande. Ön är absolut värd ett eller varför inte flera besök.

fredag 8 maj 2015

De tre pupi-musketörerna...eller är det musketöser?



På en tur till Barösund idag, stötte jag på dessa tre ystra krabater. Och inte undra på att de var glada, vackert väder, nytt saftigt grönt gräs och trevligt sällskap. De skulle bara veta vilka faror som lurar i buskarna och i skyn. 

Det finns en hel del havsörnar där som gärna tar en lite hare till middag. Sedan finns där lodjur som också behöver mat, så passa på att springa och lek så länge ni kan.

Puss på dig!

En puss och då är vi väl överens...eller?

Åååå nej, så lätt gick det inte, tji fick du! :)

lördag 2 maj 2015

1:a maj...


En sån blivande ståtlig hanne var ute med två vackra damer. 

Den ena damen, reslig och grann. Det finns rätt mycket av dem nu, man ser dem hela tiden överallt. Hela naturen börjar bli ett enda festbord för dem nu, när allting spirar, färskt, saftigt och gott.

På skogspromenad i Nitlax. Vår fina svampskog tycks snart vara ett minne blott. I höstas såg vi att de fällt en massa skog och nu när vi på skoj var ut och åka körde vi in och kollade hur där såg ut nu, bedrövlig syn rent ut sagt. Får se hur det ser ut till nästa höst, kan hända är det dags att söka nya svampmarker.

Kände för att prova olika sagolika stämningar och den här tycker jag blev ganska trevlig.

Den här är väl också okej men lite för blå i alla fall blev mitt omdöme när jag jämför de båda. Nu har jag äntligen ett polarisationsfilter så nu ska det bli skogslandskap för hela slanten :)