lördag 21 mars 2015

4-9.3 Halva gruppen Nafo-skolelever åker till Kuusamo för att fota fåglar, bl.a. kungsörnen som häckar i Oulanka nationalpark.
Efter en mycket obekväm natt på tåget (vi hade endast sittplats) kom vi tidigt på morgonen fram till Uleåborg. Därifrån åkte vi några timmar tåg, tvärs över Finland till Kuusamo.
Vi besökte Hannu Hautalas hem för att fota sidensvansar. Vi hade tur, det fanns några som gärna kom och åt av de frusna rönnbären som var framsatta åt dem.

Otroligt vackra fåglar, tyvärr har vi inte sett mycket av dem här i södra Finland denna vinter.
Efter det besöket fortsatte vi till en åker där man försökte locka fram en lappuggla genom att agna ett kastspö med sork. Tyvärr var den svårflirtad och vägrade visa sig. En hel hög fotografer dök upp efter hand, till sist var det säkert ett tjugotal som ville få fota den, då gav vi upp och for.

Oulanka canyon, mycket vacker plats, ca 4 km från ryska gränsen. 1,5 km gång uppför ett berg tog på andningen och benen, men till slut kom vi fram till gömslena.

Lassi Rautiainen visar och berättar hur det arbetas bakom kulisserna för att vi ska få tillfälle att fota alla slags olika fåglar. Det är mycket mera arbete än man kunde tro.

Domherrarna, röda granna, var några av de arter vi såg där, även tofsmes, talgoxe, talltita bland andra.

Dubbelexponering av större hackspett, vi hade flera besök av många hackspettar, emellanåt sloddes de om maten, men för det mesta gick det fredligt till. Vi åkte ut till gömslet klo nio på morgonen och därifrån runt fyra-fem-tiden. Vädret var mulet nästan hela tiden och på lördagen blev det dessutom snöstorm. Men det gick ingen nöd på oss, mat och godis hade vi med oss, värme sattes på åt oss så efter någon timme blev det t.o.m så varm att vi kunde kasta av oss rockarna.

Blöt och ruggig lavskrika, annars väldigt vackra fåglar som gärna visade upp sig åt oss. Nötskrikan kom även emellanåt och försåg sig från matningsställena.

Det här var huvudmålet med vår fotografering, ett kungsörnspar hade vi nöjet att se och fotografera båda dagarna vi var där, men på lördagen fick vi vänta 6 timmar innan den kom. Vi hade nästan gett upp hoppet men sedan var den plötsligt där och kamerona gick heta under de 15 minuter det tog för den att dra loss maten och flyga iväg med den. Upplevelsen var mäktig.

På natten till söndagen for vi ut för att om möjligt se något norrsken men det lyckades tyvärr inte. Några nattbilder av landskapet var det enda som vi åstadkom.

Söndag och dags att åka hem, men vi stannade till vid en fors där man visste att det fanns strömstarar och faktiskt så såg vi ett par som satt och neg på stenarna mellan varven då de pausade från att dyka efter mat. 

Uleåborg, solen går ner och vi njuter av öppna havslandskapet, som ännu var täckt med is, innan det var dags att åter ta tåget tillbaka hem till söder. En fantastiskt lyckad resa var det, en sak lärde jag mig dock...det är sista gången jag åker nattåg utan sovkupe...med det säger jag godnatt för denna gång. :)