Snabbt rodde vi ut tills de yttre holmarna för att sola och simma. Holmen som vi besökte innan denna, hade vi vår picnik på, och mitt i allt kom en motorbåt och tutade två gånger åt oss. Vi blev fundersamma om det var någon vi kände men kom fram till att så kunde det inte vara. Båten åkte in i nästa vik, vände och kom tillbaks. "Har ni det bra" ropade skepparen. Javisst har vi det, svarade vi glatt tillbaks. "Det är min holme, så jag kan skicka bankgiro på hyran sen" fick vi till svar, så for han vidare. Vi blev så flata så vi kom oss inte för att svara något. Men det fick mig att tänka på att jag skulle vilja skriva en insändare om allemansrätten. Det tog i alla fall lite av glädjen över dagen från oss, och vi lämnade givetvis stället på samma sätt som det var när vi kom dit. Vi har alltid för avsikt att inte lämna någonting efter oss på de ställen vi tar iland. Så har vi alltid gjort. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar