Medan kvicksilvret sakta sjunker...

Många vackra morgnar har vi haft, synd att också höst/vinter tröttheten ger sig till känna. Det är skönt att ha en egen gård att springa ut på, när rimfrosten glittrar i morgonljuset. Fort ut och fort in tillbaka. Sedan kan man njuta av morgonfrukost i lugn och ro, medan datorn laddar upp bilderna.

Före frosten kom, hann jag några svängar ut i svampskogen. I år hittar man nästan inga "vanliga" ätbara svampar, men däremot har jag sett flera underliga sorter som jag aldrig stött på tidigare. Nåja, några vanliga gula kantareller hittade jag, så de räcker till en sås.

Ekenäs fotoklubb hade sin årliga naturbildstävling, och domare var bildkonstnär Riggert Munsterhjelm. Det var mycket givande kväll att få lyssna på hans tankar kring linjer och beskärningar. Vinnarbilden hade tagits på Fagerö i våras.

När jag kom hem från klubbens naturbildstävling, satte en stund vid Facebook. Plötsligt ser jag ett inlägg att man ser ett fint norrsken i Sverige. Jag kollade hastigt upp, hur det ser ut i våra trakter och fick reda på att det var ett mycket kraftigt norrsken på gång. Jag rafsade ihop all min utrustning, men var finns kameran? Oj nej, jag hade glömt den i klubblokalen. Jag störtar iväg dit, neeej....jag har glömt nyckeln hemma. Nå men vi har ju just installerat ett kodskåp, med nyckelförvaring. Koden? Hjälp...provar..fel förstås...provar igen...nej nu skärpning! Jess, fick upp det, in efter kameran och plattan i mattan iväg till närmaste strand. Fumlar med utrustningen, får lust att säga någonting fult, men till sist kan jag börja fota. En kvart hann jag uppleva norrskenet som bäst, sedan började det dö ut...

Väntade nån timme, sedan gav jag upp. Halv elva kröp jag frusen ner i sängen, drog täcket omkring mig och låg och undrade om jag kanske ändå borde gå ut igen. Nej, jag tvingar mig att ligga kvar och till sist somnar jag...följande morgon läser jag hur de som stannat kvar fick uppleva hur norrskenet, levde upp igen åt halv tolv-tiden. Ja så gick det med det, hoppas jag lärt mig något...

Jag hade privilegiet att få vara med och planera en höstfest för våra vänner. Platsen var i en klubblokal i Fiskars, väldigt mysigt ställe, med öppen spis och kakelugn. Kvällen innan var vi och ställde i ordning, så jag passade på att ta lite "mysbilder". När jag kom hem märkte jag att jag glömt att ta bort dubbelexponerings funktionen från kameran.

Konceptet var knytkalas, vi var ca 50 personer, med mat, musikprogram och dans. Enormt lyckat blev det. Så lyckat att vi på stående fot beslöt att göra om det, kanske i vinter när snön yr kring våra knutar och vi behöver muntra upp oss, i väntan på våren.

Jag fick privilegiet att baka en tårta, det var spännande eftersom jag aldrig bakat åt ett så stort gäng tidigare. Men den blev helt okej, ja så pass god nog att jag själv också åt av den. :)

Måndag kväll, en kort promenad vid strandpromenaden. Då tittade plötsligt solen fram mellan molnen. Tack för mig för denna gång.